För fyra år sen peppade min moster mig att börja övningsköra då jag varit rädd att bara åka bil efter våran

allvarliga bilolycka som vi var med om 2005. Bara att sitta brevid igen i en bil,att åka buss och se fordon i

hög hastighet har vartit läskigt sen dess. Efter många om och men fick min moster mig till slut sju år efter

olyckan att faktiskt sätta mig bakom ratten för första gåmgen i mitt liv. Då var jag 23-24 någonting sånt när

vi började. Det gick suveränt bra,till och med jag blev förbluffad över hur duktig jag var att köra då det bara

var första gången någonsin för mig. Det blev fyra gånger att köra med min moster och två gånger på dennis

bilskola men sen kom livet emellan och saker hände,där tog allt stopp. Sen dess har mina planer på körkort

lagts på hyllan eller för mig fanns det inte längre att det ens skulle ske. Men skam den som ger sig för idag

fyra år senare har jag övningskört igen och shit vad kul det var. Det var läskigt till en början,faktiskt mera än

första gången. Kanske för att det var länge sen sist. Nerverna spelade spratt men efter ett tag släppte allting

och det gick som en vals. Vi var på en parkering där jag var övningskört tre gånger förrut vilket kändes tryggt.

Det mest läskiga med att köra är när man ska släppa på kopplingen och gasa för tycker det är svårt att få till

den hastighet man vill ha då blir det smått panik när bilen sätter fart. Det lättaste med och köra är faktiskt att

bromsa. Tror jag kommer drömma inatt om hur jag sitter och växlar när jag när jag kör haha. Känner mig helt

slut i kroppen efter alla spänningar av nervositet att sitta framför ratten igen,kommer nog sova som en bebis.