mystoryinlife

Direktlänk till inlägg 28 april 2017

When i´m done,i´m done!

Av Madeleine - 28 april 2017 14:18

I hela mitt liv har jag sökt efter uppmärksamhet,godkännande och kärlek från min pappa men hur

mycket jag kämpade och visade hur duktig jag var dög det aldrig. Vad jag än gjorde var det aldrig

för mig själv,det var alltid för att göra pappa stolt men fick aldrig höra dom orden från honom,inte

en ända gång som barn. Har också känt att jag aldrig kunnat vara mig själv utan jag måste vara

den som pappa tycker jag borde vara vilket jag idag fattar är helt fel. Den här pressen och stress

som fanns inom mig blev till slut för påtaglig att jag inte kunde leva mitt liv. Under arton år fanns

det ingen annan vägg att ta än att stå ut men väl vid 18års ålder fick jag nog,nu räckte det tyckte

jag och satte ner näven i bordet. Jag ville aldrig mer se honom,jag var äntligen fri och det var det

bästa beslutet jag någonsin tagit. Men saknaden efter mina syskon,ansvaret som storesyster och

längtan efter min pappa blev för stor när allt väl kom ikapp mig. För fyra månader sen plingade min

mobil till,det var pappa. Mitt hjärta stannade för ett tag,var det här sant? Han ville ses på en fika &

se om vi kan börja om då vi inte setts på tio år. Det här var stort,så klart nästan som ett mirakel att

min största dröm kommit i uppfyllelse,få tillbaka min familj. Vi fikade,vi pratade,vi kramades och sen

dess har allting känts jätte bra. Till för två dagar sen. Vi hade inte setts på en månad då jag har vart

sjuk länge. Allting var som vanligt,det flöt på som det brukar men sen kom det. Det där jag fruktat så

länge sen fyra månader tillbaka.Det var som att bli 10år igen och lyssna på hur dålig man är,vad jag

gör fel,hur jag borde vara,hur patetisk man är och hur jag aldrig kommer få ett liv. Jag satt och lyssna



en hel timme,grät och visste inte vad jag skulle ta mig till. Vi har inte setts på tio år,vi har träffats sju

gånger under fyra månader men han pratade till mig som om han kände mig,att han visste vad som är

bäst för mig. Som vanligt pratade han till mig som en psykolog och inte en förälder. Till slut brast det,

jag skrek nästan på han och sa allt jag kände -kommer du ihåg när jag var liten och du sa: du kommer

aldrig bli någonting!? När jag fått ur mig allt bad jag honom att gå. Han gick mot hallen,satte på sig sina

skor och jacka,låste upp dörren,gick och smällde igen dörren. Vilken pappa till pappa man har. Jag var

inte förvånad att det här hände men ändå förvånad. När han gick vek mina ben sig och bara grät till att

mamma kom och hämta mig. Jag vill aldrig mer se honom. Jag mår väldigt bra idag trots det som var

för nu vet jag hur det det kunde bli om vi skulle ta upp relationen igen,alltså dåligt. Nu slipper jag frågor

och funderingar som funnits i tio år. Nu kan jag få ro i kroppen. Men jag är jätte arg. Fast nu känner jag

mig lättad att slippa leva utan honom men klart det gör ont att förlora sin pappa för tredje gången men i

längden vet jag att det här är för det bästa. Jag har även lärt mig att jag kan inte alltid fixa det som är

trasigt,ibland ska saker bara vara som dom är. Det här ansvaret som storesyster måste jag släppa för

jag kan inte finnas för några som inte vill finnas i ens liv. Har trott i flera år att jag kommer aldrig bli glad

om inte dom här personerna finns i mitt liv men äntligen har jag öppnat mina ögon och något sa klick att

jag har hela den här tiden haft allting framför mig som jag behöver. Men jag är stolt över mig själv,tänker

aldrig mer ursäkta mig över den jag är,det finns bara en av mig. Det här blir min nya start i livet,jag är fri.


 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Madeleine - 4 augusti 2017 19:22


Jag gick runt hela morgonen idag och var helt säker på att det var onsdag idag. Glädjen när jag satt på bussen några timmar senare och kom på mig själv -men vänta,det är fredag idag! Då kan man ju inte annat än bli glad :D Tog nyss cykeln till af...

Av Madeleine - 3 augusti 2017 18:22


Jag läste en artikel igår på aftonbladet om en 23-årig kille från norge som hemskt nog var med om jordbävningen i grekland för någon vecka sen. Han har spelat fotboll hela sitt liv,det han brinner för vilket jag vet hur det är att ha något man le...

Av Madeleine - 2 augusti 2017 22:36

För ett år sen fick vi reda på min morfar drabbats av en väldigt ovanlig blodcancer,man får 2 till 5 år att leva och det har snart gått två år. Det är skrämmande. Till en början var det egentligen ingen som förstod att det var allvarligt men dom ...

Av Madeleine - 1 augusti 2017 18:59


Long time no see,nu blev det ett till sånt där långt uppehåll som jag sa till mig själv att det inte skulle bli den här gången men vi kan kalla det ledighet under sommaren. Jag kan inte förstå hur vi redan är i augusti ?? Vi gick nyss och vänta p...

Av Madeleine - 30 april 2017 17:13


    Vill önska alla en trevlig valborg,hoppas den blir mysig och bra vad ni än gör. Jag ser fram emot min valborg som jag trodde inte skulle bli av men nu kommer den bli bättre än vad jag kunde hoppats på. Glad valborg på er <3 ...

Presentation


~ Från och med nu, här och nu ~

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18 19 20 21 22
23
24 25
26
27
28
29
30
<<<
April 2017 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

mystoryinlife


Skapa flashcards